Mowing
There was never a sound beside the wood but one,
And that was my long scythe whispering to the ground.
What was it it whispered? I knew not well myself;
Perhaps it was something about the heat of the sun,
Something, perhaps, about the lack of sound—
And that was why it whispered and did not speak.
It was no dream of the gift of idle hours,
Or easy gold at the hand of fay or elf:
Anything more than the truth would have seemed too weak
To the earnest love that laid the swale in rows,
Not without feeble-pointed spikes of flowers
(Pale orchises), and scared a bright green snake.
The fact is the sweetest dream that labor knows.
My long scythe whispered and left the hay to make.
Robert Frost
Sådan är vår Moses!
Kanske finner läsaren min hastiga skildring nog ljus. Har Moses inga fel?
Är hans karaktär och hans vandel så alldeles utan skuggor? Jo, han har
ett fel, men det är icke hans och det kunde snart hjälpas, om det icke
vore för sent. Han är litet bortskämd!
Moses skall vara snäll mot de beskedliga urinnevånarne, ty de ha varit
snälla mot honom, när han kom fattig och mauschlande och fick lov att
sätta lien på de åkrar de brutit och besått.
Från August Striundbergs Det nya riket.
Lien idag?
De flesta i Sverige ser lien som ett kulturarv och allt mindre som ett användbart verktyg och redskap för mänsklig överlevnad. Söker vi på nätet finner vi lien och orven på våra länsmuseers samlingar och i deras fotodatabaser. De finns omnämnda och behandlade i kulturtidskrifter och i bygde- och naturskyddsföreningars tidskrifter och på deras hemsidor. Vore det inte för liens användning till hävd av ängsmarker för bevarande av biologisk mångfald skulle liar och orv sakta ätas upp av rost och röta på logar och i lider.
Hemsöborna
Det kanske inte är så mycket slåtter och lie och hur skulle det kunna vara det med Strindberg, han var ingen bonde eller hantverkare, möjligen en vetenskapsman. Men framförallt en levandets människa med så mycket kunskaper om livsvävens smyller att det därefter inte funnits dess like. Och förutsättningarna för att vi skulle få det igen, idag, dom finns inte de har ersatts av asfalt och romantik. Men njut för det är bara genom Augusts sinnen och hans Sverige som det är möjligt.
Ur Solstorm
Åsa Larssons Solstorm innehåller en kort passage där lien kymtar förbi ur minnen av förfädersliv. Trots våldet som ligger på lur bak varje sida i vår deckarflod så slipper vi se lien användas för att ge döden gestalt.
Tradition och förnyelse.
Sveriges radios vetenskapsprogram “Språket” har vi nyligen fått lära oss att ordet orv är något vi inte längre behöver bekymra oss om att känna till. Underförstått att det är ett verktyg som vi inte längre behöver. Nämda professor är till och med så säker på sin sak att han håller på att göra orvet oförglömligt. Han har i radion nu myntat formeln för den språklig förnyelsen i Sverige med slagdängan “Orv ut app in”.
Ur Anna Karenina
En av få inkännande och initierade skildringarna av konsten att använda en lie. Det är bara att låta sig dras med i slåtterlagets långa arbetsdag tillsammans med sin husbonde.
Från 1976. Översättare Sigurd Agrell, Bild Gunnar Brusewitz. Tredje delen.
Lien, Kortlien
Lien är ett redskap som ursprungligen tillhört boskapsskötseln. Man anser att den här i norden kommit i bruk redan under tidig järnålder. Denna tidsperiod kännetecknas av som redan ovan omtalats av en klimatfförsämring. Det blev kallare vintrar, kreaturen måste stallas under den kalla årstiden och det krävde större mängd upplagrat foder för deras underhåll. Lien kom då väl till pass – den var effektivare än skäran.
Bland Franska Bönder.
Efter giftasrättegången 1884 sa sig Strindberg aldrig åter vilja återse Sverige. Sensommaren 1886 genomförde Strindberg tillsammans med den unge sociologen Gustaf Steffen en resa genom den franska landsbygden, totalt 14 departement. Avsikten var att skildra den franske bonden. Strindberg och reskamraten tecknade, intervjuade bönder och fotograferade. Resultatet blev reportageboken Bland franska bönder. Detta enda om lien finns med i Bland franska bönder.