Lien idag?<\/strong> <\/p>\n Men \u00e4ven inom denna mycket smala nisch hotas nu lien av sotd\u00f6den. M\u00e4n och kvinnor som med lie i frivilligarbete p\u00e5 hembygdsg\u00e5rdar, finng\u00e5rdar och naturreservat har b\u00f6rjat falla f\u00f6r \u00e5ldersstrecket och deras led b\u00f6rjar tunnas ut. <\/span><\/p>\n Ansvariga f\u00f6r den biologisk m\u00e5ngfalden ser vad som h\u00e5ller p\u00e5 att h\u00e4nda och oroas \u00f6ver att m\u00e5ls\u00e4ttningarna f\u00f6r \u00e4ngsh\u00e4vd inte har kunnat uppn\u00e5s. Naturv\u00e5rdens yrkesfolk p\u00e5 universitet och myndigheter runt om v\u00e5rt land har b\u00f6rjat se sig om efter andra m\u00f6jligheter till \u00e4ngsh\u00e4vd. <\/span><\/p>\n Det handlar om en mekanisering med sl\u00e5tterbalkar och motormanuella redskap. Att sl\u00e5tterbalkar \u2013 ett sk\u00e4rande och relativt skonsamt verktyg – anv\u00e4nds d\u00e4r terr\u00e4ngen medger har aldrig ifr\u00e5gasatts. Att r\u00f6js\u00e5gar b\u00f6rjar anv\u00e4ndas \u00e4r dock mer problematiskt \u00e4ven om det naturligtvis \u00e4r s\u00e5 att det \u00e4r b\u00e4ttre med r\u00f6js\u00e5gsh\u00e4vd \u00e4n ingen h\u00e4vd alls. <\/span><\/p>\n Det \u00e4r kanske \u00e4ven s\u00e5 att tj\u00e4nstem\u00e4nnen p\u00e5 naturreservaten efter \u00e5rtionden av nedlagt arbete p\u00e5 liekurser gett upp hoppet om liens m\u00f6jligheter i v\u00e5rt ”moderna” samh\u00e4lle med ungdomens minskande intresse f\u00f6r landsbyggd och de gr\u00f6na fr\u00e5gorna.<\/span><\/p>\n Efter denna sorges\u00e5ng \u00f6ver en tillsynes hoppl\u00f6sa situation l\u00e5t oss \u00e5terv\u00e4nda till v\u00e5r utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r denna artikel, i kulturarvet, till lien som det gamla och f\u00f6rindustriella redskapet. Om vi av milj\u00f6, biologi, energi och resurssk\u00e4l ser liens f\u00f6rdelar m\u00e5ste vi inte d\u00e5 ocks\u00e5 vara beredda att plocka ut lien fr\u00e5n hembygdsg\u00e5rdarnas exempelsamlingar och frig\u00f6ra det fr\u00e5n dess kulturella f\u00e5ngenskap. <\/span><\/p>\n Vi m\u00e5ste kanske fullt ut g\u00f6ra lien till ett verktyg med potentialer, med m\u00f6jlighet att f\u00f6rb\u00e4ttras. Vi kanske inte bara skall se p\u00e5 hur lien och orvet s\u00e5g ut och anv\u00e4ndes i v\u00e5r del av landet och bara v\u00e5rda det. F\u00f6r en levande relation till lien kan v\u00e4l inte bara se till historien? Naturligtvis finns mycket att l\u00e4ra, gl\u00e4djas och inspireras av i gamla verktyg och ett ov\u00e4rderligt arbete har gjort av alla som samlat in dessa verktyg, men \u00e5terigen, hur skall vi kunna leva med lien om vi inte f\u00e5r r\u00f6ra vid den, om v\u00e5ra orv m\u00e5ste se ut som de gjorde i v\u00e5r byggd f\u00f6r 100 \u00e5r sedan, 200 \u00e5r osv.<\/span><\/p>\n Om vi betraktar sj\u00e4lva liebladet och h\u00e4r st\u00e4ller krav p\u00e5 en lokal- och kulturhistoriskt korrekthet p\u00e5 de verktyg vi anv\u00e4nder skulle vi ganska snabbt st\u00e5 utan redskap. De lieblad som tillverkades i Sverige under liens storhetstid finns inte l\u00e4ngre att f\u00e5 tag p\u00e5. Det var st\u00e5lade liar som utformades till att passa f\u00f6r att slipas p\u00e5 en roterande slipsten och de finns inte att f\u00e5 tag p\u00e5, de produceras idag inte till pris och omfattning att de utg\u00f6r ett alternativ. <\/span><\/p>\n Det tillverkas \u00f6ver huvudtaget inge lieblad i Sverige, inte sedan 1992 i Ljungdalen och d\u00e5 r\u00f6rde det sig inte om st\u00e5lade liar utan helst\u00e5lsliar. De liar som s\u00e4ljs i Sverige idag tillverkas f\u00f6retr\u00e4desvis i \u00d6sterrike och de \u00e4r ocks\u00e5 alltid helst\u00e5lsliar. De tillverkas i smedjor som \u00e4r specialiserade p\u00e5 att tillverka knackeliar vars sk\u00e4rande egg inte slipas fram utan knackas fram p\u00e5 ett litet st\u00e4d. Vi ser h\u00e4r hur ett teknologiskt samband har brutits som tvingar fram en anpassning till helt nya material, verktyg och redskap.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Lien idag?De flesta i Sverige ser lien som ett kulturarv och allt mindre som ett anv\u00e4ndbart verktyg och redskap f\u00f6r m\u00e4nsklig \u00f6verlevnad. S\u00f6ker vi p\u00e5 n\u00e4tet finner vi lien och orven p\u00e5 v\u00e5ra l\u00e4nsmuseers samlingar och i deras fotodatabaser. De finns omn\u00e4mnda och behandlade i kulturtidskrifter och i bygde- och naturskyddsf\u00f6reningars tidskrifter och p\u00e5 deras […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-72","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-texter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/72","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=72"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/72\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=72"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=72"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/liebruk.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=72"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
De flesta i Sverige ser lien som ett kulturarv och allt mindre som ett anv\u00e4ndbart verktyg och redskap f\u00f6r m\u00e4nsklig \u00f6verlevnad. S\u00f6ker vi p\u00e5 n\u00e4tet finner vi lien och orven p\u00e5 v\u00e5ra l\u00e4nsmuseers samlingar och i deras fotodatabaser. De finns omn\u00e4mnda och behandlade i kulturtidskrifter och i bygde- och naturskyddsf\u00f6reningars tidskrifter och p\u00e5 deras hemsidor. Vore det inte f\u00f6r liens anv\u00e4ndning till h\u00e4vd av \u00e4ngsmarker f\u00f6r bevarande av biologisk m\u00e5ngfald skulle liar och orv sakta \u00e4tas upp av rost och r\u00f6ta p\u00e5 logar och i lider. <\/span><\/p>\n